Livsstilsmedicin och stressmedicin behöver diskuteras utifrån olika utgångspunkter; vetenskapsteoretiskt, metodologiskt och praktiskt – eftersom området fortfarande – efter dess ”start” för snart 50 år i stort sett okänt inom den traditionella medicinen och allmänheten. Detta samtidigt som just livsstilsrelaterade sjukdomar och problem utgör huvudproblemen inom folkhälsan.
Nedan skriver jag textutkast som jag hoppas få hjälpa att förkorta, förtydliga och förenkla utan att dess seriositet förvanskas! Avsikten att vi skall trycka upp detta och att det kan fungera som ett ”visitkort” för biopsykosocial stressmedicin – vi använder detta begrepp tills vidare innan (biopsykosocial-ekologisk) livsstilsmedicin blir ett mer accepterat begrepp – som utgör vår gemensamma plattform.
- Stressmedicin för oss alla – av oss alla: Vad betyder det?
Stress – biologiska (t.ex. koldioxid, ”socker”), psykologiska (t.ex. oro, ångest) och sociala (t.ex. mobbing) påfrestningar som inte återgår till normalt ”läge” och som därmed belastar även beroende system som tillsammans kan lösas i ett kroniskt dysfunktionellt samspel. I stort sett alla livsstilsrelaterade sjukdomar involverar biopsykosocial stress. - Medicin – läkekonst, dina ”läkebeteenden”, alltså inte ”piller” utan individuellt skräddarsydda biopsykosociala hälsoverktyg – via utbildning och egna insatser)
- För oss alla betyder – att ha tillgång till relevant kunskap som vi praktiskt kan använda utifrån våra egna förutsättningar. Förstå: Vad, varför och hur man själv kan förebygga och åtgärda livsstils – stress relaterade sjukdomar. Det som är det stora hotet mot vår hälsa och livskvalitet är vår egen livsstil inklusive de destruktiva manipulationer som präglar negativa beteenden!
- Vad är vetenskap? Ett ord/begrepp som används ofta men inte sällan vet man inte vad man talar om. Diskuterar detta i fotnot 1. Kanske är det bättre att tala om vad vet vi egentligen om verkligheten och då speciellt det som refererar till livsstilsrelaterade sjukdomar och problem – som vi arbetar med. Först kan vi konstatera att individers verklighet är ytterst komplexa och inte väl, eller tillfredsställande förstådd. Samtidigt så måste vi trots bristfällig kunskap försöka förstå tillräckligt mycket för att tillsammans förebygga eller (tillsammans med patienter) kunna kliniskt åtgärda/rehabilitera olika former av livsstilsrelaterade sjukdomar och mentala problem. Det fordrar ödmjukhet och samverkan med kollegor och patienter (se mer ”patient som aktiv, utbildad resurs i sin egen rehabilitering i t.ex http://healthcreators.com/om-oss/). I ljuset av detta skall evidens argumentationen ”ses”.
- Evidens: Evidensbegreppet används i dag litet hur som helst. Ungefär som veckopressens ”så här är det” – ”så här gör man”. Se mer nedan under fotnot 1
- IBED betyder Individuell Biopsykosocial Evidensbaserad Dokumentation (en form av single case design) där individer psykofysiologiska profil identifieras och följs under interventioner! IBED används i allmänhet inte inom klinisk medicin.
- Livsstilsrelaterade sjukdomar och mentala problem förebyggs och åtgärdas med livsstilsmedicinska åtgärder ej, som vanligen sker idag med läkemedel eller motion (som är en av många nödvändiga verktyg) på recept (där det bör vara motiverande kunskapsutbildning och coachning, inte via föreskrifter i första hand)
- Stressmedicingruppen tillhanda håller psykofysiologisk stressprofiltester där även kapacitetstester ingår liksom biopsykosocial medicinskt verktygslåda inklusive integrerad neuro- och biofeedback, och IBED (se ovan).
- Utbildning inom biopsykosocial medicin sker bl.a. denna hemsida men också www.stressmedicin.se/aktuellt och www.healthcreators.com där utbildningen börjar från ”0”!
Fotnot 1:
Vetenskap ”består” av kunskap och empiriska studier (se evidens ovan), alltså inte bara av empiriska studier, bl.a. eftersom mycket inte är undersökt. Vi kan alltså inte hävda att vetenskap är det som är evidensbaserat. “There may well be no definitive characteristics of science and, indeed, if there were they would probably change from one time to another. Strictly, ´science´ means ´knowledge´ but what has come to mean in the modern western world is knowledge acquired as a result of employing empirical methods (Valentine, 1982, p. 6). Specifically about observation, measurement and experimentation as well as experimenter bias effect,“Rosenthal (1967) has argued that unintended covert communications from the experimenter to the subject, which affects the subject’s responses, is the norm rather than the exception (Valentine, 1982, p. 69). Vallentine, E. R. (1982). Conceptual issues in psychology. London: Allen & Unvin.
Fotnot 2:
Först en varning: Nedan diskuteras fokus på individen och inte i första hand traditionellt begreppet evidens som vanligen avser att utvärdera metoder utan fokus på den enskilda individen! För de som är intresserade av traditionell syn på evidens se t.ex. www.sbu.se eller kort på https://sv.wikipedia.org/wiki/Evidensgrad.
Normativt evidensbaserade studier betyder inte att ”så är det” om statistisk eller funktionell signifikans råder. Däremot kan det ofta råda viss sannolikhet att hypotesen stämmer för medelvärden. Samtidigt så saknas variationer mellan och inom individer över situationer och tid – alltså den enskilda individer utgör inte fokus, vilket är vad vi som arbetar med enskilda människor, kliniker eller inte, är intresserade av. Ett glapp alltså mellan vetenskap och verklighet som inte underlättar för åtminstone kliniskt arbete.
Skall man evidensbaserad t.ex. behandling hos en individ behövs ett helt annat perspektiv, vilket är intressant för kliniker och andra som arbetar med enskilda människor.
Normativa data räcker inte av flera skäl, t.ex. (a) säger i allmänhet ej om Hans och Greta är på vägen eller i diket, (b) ofta föreligger brister i ekologisk validitet (representativt för individers verkligheter), (c) många områden och problem är inte ens beforskade beroende på metodologiska tillkortakommanden (för komplexa biologiska, psykologiska och sociala samt ekologiska processer) och/eller (d) brist på intresse av de som beviljar forskningsbidrag. Flera problem föreligger: Oberoende variabler (interventioner) kan ofta ej standardiseras som ibland görs, en form av rigiditet som inte normalt förekommer i verkligheten. Det som mäts är ofta i konstruerade miljöer som har relevans liksom att hela experimentsituationen i sig är onormal för de flesta utom för experimentledare, m.fl.
Ett individuellt perspektiv är avgörande för individuellt fokus (kliniskt eller icke-kliniskt), t.ex. man kan följa utvecklingsprocesser i individens data, vilket möjliggör modifiering av interventioner (oberoende variabeln). Själva interventionen/coachningen bör i flesta fall vara skräddarsydda. Vid användning av integrerad psykofysiologi kan sådana förankras i data, t.ex. så tror många människor de slappnar av, men de har anpassat sig till ett tillstånd där sympatiska nervsystemet (och parasympatiska) inte är i viloläge (och habituering kan ske). Genom IBED (Individuell Biologiska (eller biopsykosocial) Evidensbaserad Dokumentation) kan ökad effektivitet ske i såväl uppstartsanalyser, interventioner som utvärdering efteråt.
Ytterligare en aspekt: Kliniker och coacher är inga ”medelvärden” eller ” de(n) person(er) som genomfört studier som anses vara evidens av hög kvalitet. Variationen inom och mellan coacher, läkare, psykologer, … kan anses när der gäller lämplighet, övriga personlighetsfaktorer, kunskaper och praktiska erfarenheter.
Om man är intresserad av människan framför sig och inte i första hand falsifiera data på normativ nivå så fordras mycket mera än vad vanliga evidensbaserade studier, ” ”en noggrann, öppet redovisad och om dömesgill användning av den för tillfället bästa evidensen för beslutsfattande om åtgärder (insatser, metoder) till enskilda personer, kompletterat med professionell expertis och den berörda personens situation och önskemål” (socialstyrelsen om Evidensbaserad praktik, (EBP) https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18920/2012-12-20.pdf
När nu tillämpad psykofysiologi numera är välutvecklad beträffande kunskaper, metodologi och teknologi så kan här IBED, Individuell Biologisk (kan också vara Biopsykosocial) Evidensbaserad Dokumentation (se också ovan) komplettera de brister som diskuteras ovan.
Kritiska seriösa synpunkter på ovan mottages tacksamt!
Uppdaterad Bergvik 2016-03-17
Bo von Schéele, professor
info@stressmedicin.se